Fältsyn pågår – här kunde bli en utmärkt fosfordamm


Ett vattenråd är tänkt att vara länken mellan de som bor i bygden och myndigheterna – kunna hjälpa till att hitta bra idéer til vattenåtgärder och hjälpa markägarna att få dem genomförda på bästa sätt.

Kanske finns det ett litet område på markerna som skulle passa att skapa mera vatten på.?
Det kan vara en plats som svämmar över under vårfloden men torkar ut under resten av året. En åtgärd kan ge ett jämnare flöde under längre tid.
Eller det kan vara ett igenväxt område som kan bli bättre både miljömässigt och estetiskt, en plats att locka tillbaka djurlivet.

Så här går vattenrådet till väga:
Vattenrådet startar med en fältsyn, ett besök på platsen tillsammans med markägaren för att se vilka förhållanden, vilka problem eller tänkta lösningar som finns.

Vattenrådet gör sedan en sammanfattning och presenterar den för länsstyrelsens vattenhet – en intresseanmälan.
Länsstyrelsens vattenenhet gör en egen liten snabbutredning med läsning av kartor (även historiska) och brukar återkomma efter ett par veckor till en månad, med råd och rekommendationer.
Särskilt användbart från länsstyrelsens sida är upplysningar om det kan krävas tillstånd av något slag för att få göra en åtgärd.

Nästa steg är att anlita en expert, t ex en biolog, för att göra en studie av platsen och bidra med sin kunskap och förslag på åtgärder.
Vattenrådet har kontakter med experter och möjlighet att söka anslag från myndigheterna för att finansiera en studie.

Med studien i hand och med länsstyrelsens rekommendationer, överlägger markägaren och vattenrådet om vad som ska göras.
Om markägaren önskar hjälper vattenrådet sedan till att söka finansiering för åtgärder och myndigheters tillstånd där det skulle behövas.

Vattenrådet på utflykt till det gamla
vattenkraftverket i Karlshammar för inspiration


Just nu är det Hav- och Vattenmyndigheten som fördelar flest pengar till vattenåtgärder och Södra Östersjöns vattenmyndighet, beläget på länsstyrelsen i Kalmar.
Markägaren brukar inte behöva bidra med mer än 10-15 procent av den totala kostnaden. Den delen kan ibland  ”betalas” form av frivilligt arbete.

Om det blir ett nej på idén – eller om markägaren anser att totalkostnaden blir så liten att stöd inte behövs – så kan markägaren givetvis gå vidare med projektet i egen regi.

Myndigheter utannonserar anslag att söka för vattenåtgärder flera gånger om året. Vattenrådet håller koll och när en möjlighet öppnar sig, hjälper vi till med ansökningen.

Myndigheterna ställer alltid villkor för sin finansiering.
Ett villkor är tiden, att arbetet ska utföras inom en viss tid (förlängning är ofta möjligt). Eftersom arbete i våtmarker enbart sker mellan 1 juni och 30 september, blir upplägget ofta att planering och tillstånd görs det ena året, spaden sätts i marken året efter.

Ett annat villkor handlar om vilket slags åtgärd utlysningen handlar om. Vattenåtgärder är just nu ofta någon av tre varianter:
a) Vattenfördröjande – att hålla tillbaka vattnet längre i marken vilket hjälper i torra tider och dämpar skador av okontrollerad översvämning.
b) Mot övergödning – att minska flödet av näringsämnen, t ex fosfor, ut i Östersjön.
c) Biologisk mångfald – att gynna växter och djur, även vilt, av ett förbättrat vattenflöde.
                                                                   
En projektidé kan därför bli liggande ett tag i väntan på att bidrag utlyses för just den aktuella åtgärden.

Om åtgärden görs genom vattenrådets regi så kan vattenrådet hjälpa till med slutredovisningen av arbetet och av kostnaderna.

Så här kan gången också beskrivas: