Här är sex snabba skäl att arbeta med våtmarker:
1. För att skydda mot översvämning – våtmarker klarar stora vattenflöden, suger upp och orkar magasinera överskott av vatten, särskilt våtmarker som har en vattenspegel.
Mer om det här
2. För att skydda mot torka – våtmarker bromsar upp vatten, magasinerar vatten och kan därför förstärka basflöden i vattendrag även under torrperioder.
Mer om det här
3. För att rädda grundvattnet – i en dränerad våtmark leds grundvattnet bort via diken.
Mer om det här
4. För djurlivets skull – mest av allt hjälps fåglarna av fler våtmarker men även många andra djurarter.
Mer om det här
5. För miljöns skull – våtmarker fungerar som reningsverk för både kväve och fosfor vilket minskar övergödningen.
Mer om det här
6. För klimatets skull – utsläpp av växthusgaser från dikade torvmarker (som släpps fri vid dikning av våtmark) utgör 20 procent av Sveriges samlade utsläpp.
Mer om det här
DET FINNS många slag av våtmarker, t.ex. rikkärr, fattigkärr, intermediärkärr, källkärr, gungflyn, högmossar, plana mossar, lövsumpskog och barrsumpskog med flera.
Men Sverige har förlorat cirka en fjärdedel av alla sina våtmarker under det senaste seklet, allra mest i södra Sverige.
Mer än hälften har försvunnit genom utdikningar i skogen.
40 procent har försvunnit genom sjösänkningar.
Båda delar är som bekant åtgärder som tidigare generationer genomförde i fattigare tider, under 1800-talet och tidigt 1900-tal, för att vinna mer åkermark till en snabbt växande befolkning.
Med tidens gång har dock den tidigare sjöbotten ofta slutat att vara användbar jordbruksmark. Jorden fortsätter att sjunka i den fuktiga marken och näringen i jord som mest består av multnade växter är inte stor.
Djur- och växtliv har också farit illa av bristen på våtmarker. Cirka 20 procent av de arter som är ”bofasta” i Sverige och befinner sig i riskzonen för att försvinna, hör hemma i våtmark.
Därför är det viktigt att arbete med våtmarker.
Informationen på den här sidan är hämtade från Naturvårdsverket – läs mer här